Enkel Julkjol

Inspirerad av Botilda (som vanligt) sydde jag en väldigt enkel julkjol till lillaM. När julstrumporna var klara hade jag en jullöpare över från Stadsmissionen. Jag har bara vikt och pressat löparen, sytt ihop den bak och sist sytt en kanal upptill och trätt i resår. Superenkelt och billigt, men kanske mer roligt än bedårande.

Haklapp, den första

Haklappen är en julklapp till samma rockiga kusin som får hängselbyxorna. Samtidigt var det en prototyp för förhoppningsvis fler haklappar. Den här modellen är kanske inte den man använder varje dag hemma, eftersom den måste tvättas, men den tar mycket mindre plats i skötväskan jämfört med en i plast. Och är naturligtvis snyggare.

Som mönser har jag helt fräckt ritat av en haklapp från 10-gruppen. Så kanske man inte får göra? Hm, inom andra konstformer lånas det ju fritt. Jag har använt vanligt bomullstyg men till baksidan klippte jag till ett stycke plastad frotté. Det var lätt och roligt att sy, inga knepiga moment. Jag gillar den här typen av fasta material med kantband, inget som glider iväg och inte blir som man tänkt sig.

Julstrumpor

När jag var liten hade jag och min lillebror var sin strumpa som hängde på sängen natten innan julafton. På morgonen fanns där alltid någon liten julklapp, oftast något som sysselsatte oss ett tag i väntan på eftermiddagens gäster och allt spännande som skulle hända då.

I år blir det dags för lillaM och hennes kusin F att överta den traditionen. Jag har använt två dukar från Stadsmissionen och ritat en egen mall. Sockorna fick först var sin applikaiton, det är första gången jag prövar det och jag måste säga att det var väldigt lätt, i alla fall på stumt bomullstyg.

Sedan sydde jag fyra lika dana sockor så att de blev helfodrade och snyggt att vika ner en kant

på, samt en hälla på varje. Det var väldigt befriande att varken nåla eller pressa, bara gasa!

Förklädesklänning i sammet

Äntligen har jag fått tillbaka min energi efter många veckors trötthet! Inspirerad av klänningen jag sydde förra året, bestämde jag mej för att sy en ny mindre modell till min kompis dotter S. Jag valde storleken "liten bäbis" eftersom det är vad hon är.

Tyget är från min mammas farmor, liksom kantbanden och dekorbandet. Jag vet inte om det var tänkt till något speciellt, eller att ens höra ihop, men den kvinnan samlade tydligen på mycket. Och det var tur för mej, för i inspirationens stund vill man ha material hemma.

Modellen är väldigt enkel, det tog mej ungefär två timmar att sy färdigt klänningen. Jag hoppas att jag klippte sammetstyget åt rätt håll, om man drar handen uppifrån och ner känns det strävt och tvärt om lent, är det samma sak som att luggen är uppåt?

Det var första gången jag sydde på sicksackband, eller vad det heter. Det var ganska läskigt, ögat luras och det känns som om man syr snett hela tiden. Tryckknapparna gick däremot lätt att slå i den här gången.

Julklänning

Den här förklädesklänningen sydde jag egentligen förra året, innan jag riktigt kommit igång med att sy. Jag har använt mönstret ur Baby Cool. Storleken är "stor bäbis" om jag minns rätt, men den satt inte alls bra på LillaM i fjol, hon som då kröp för fullt fastnade i klänningen. Men i år sitter den jättefint och skulle alltså motsvara stl 86-92.

Som förklädesklänning är mönstret bra, men jag skulle inte sy en sommarklänning i samma mönster. Ärmhålen är för stora för att inte ha något plagg under, tycker jag. Självklarkt kan man då modifiera...

Psykedeliska hängselbyxor

De här hängselbyxorna var bland de första plaggen jag började sy. Jag har använt orange sammet från IKEA och mönster från Baby cool. Fickan med de psykedeliska svamparna är sydd av tyg från retro-depot. I de första byxorna slog jag i tryckknapparna fel. Det var inte roligt. Jag tänkte då att jag kunde göra ett par vanliga muddbyxor istället, men då sydde jag i mudden åt fel håll.

Nu har jag hämtat kraft och gjort ett helt nytt försök. Botilda skaffade ny sammet åt mej, och jag har använt samma ficka som var till de första byxorna. Den här gången gjorde jag byxorna en storlek större (stor bäbis), för kusin F är en stor kille. Fast det lär dröja innan de passar, de ser stora ut. Han ska få dom i julklapp.

Det var väldigt roligt att sy hängselbyxorna andra gången. Och väldigt enkelt. Efter att ha prövat att kanta med muddväv (grrr) är vanlig snedremsa lättare än någonsin.

Velourset till nyfödd

Det här var första projektet i velour, en stuvbit från Sundbybergs textilcentrum. Jag var väldigt noga från början med att klippa, jag har till och med skaffat en pfiffikus (som faktisk var fiffig). Mönster är från Ottobre 5 /2006. Monteringen var lätt, jag sydde med maskinens kastande stretchsöm och med stretchnål. Det blev bra! Jag gillade att jobba med velour, den var lagom förlåtande.

MEN, att kanta med muddväv var SVÅRT. Remsorna skulle vara 4 cm breda, men trots det räckte det inte riktigt. Den första sömmen syntes på avigsidan, och tyvärr sydde jag den med brun tråd. Den andra sömen prövade jag först att sy med tvillingnål, men den gick av efter några centimeter, alltså ett fiasko. Så då fick det bli sicksack, och resultatet ser slarvigt ut när man kollar nära. Dessutom räckte inte remsan runt helt utan fick skarvas i ryggen.

Men jag får se det som två testplagg, och nästa gång kan ska jag klippa längre och bredare remsor, och sy sicksacksömmen mer noggrant.

Grytlappar

Hela året har vi (pappa) kämpat med en kökrenovering. Nu är det så gott som klart, mest piffning kvar. Vi har kökshandukar med tryck från Almedahls, så jag ville matcha med grytlappar. Mönster och breskrivning tog jag från Sy och sticka på egen hand av Eva Kruk.

Det var faktiskt svårare än jag trodde! (Nu när jag har kommit igång och sytt en del börjar jag väl bli kaxig). Tyget drog sig under vadden och miste sin kvadratiska form. Dessutom blev det inte snyggt att sy i snedremsan på det osynliga sättet, avigsidan fick för mycket remsa och sömmen blev ful där. Så nu måste grytlapparna hänga precis så här och inte bli inspekterade på baksidan.

Stickad mössa

Så var den äntligen klar! Min första stickning. Det var lite som en roman. Lite segt i början, sen rullar det bara på och nu saknar jag den när det är slut. De hela började med ett infall på Stadsmissionen där jag plötsligt fick lust att handla garn och stickor. Sedan följde jag instruktionerna i Sy och sticka på egen hand av Eva Kruk.

Det svåraste var att lägga upp maskor. Det tog mej en timme innan jag fattade hur jag skulle göra. Sedan stickar man bara 2 aviga 2 räta, resårstickning. Det var lätt. För att få till en mössa ska man sedan sy en cylinder med sicksack på symasnkinen och en rundel upptill. Det gjorde ont att klippa bort överbliven stickning vid hörnen. Nästa gång ska jag istället lära mej hur man får till formen utan symaskin.

Hätta med djur

Till min kompis A som födde en son för en vecka sedan ville jag sy något. Den här gången provade jag hjälmmönstret i Sy till barnen av Gynther som jag har lånat på biblioteket. Minsta storleken är 3 månader.

Tyget är från retrodepot. Jag har inte fodrat mössan utan istället pressad sömnsmånen åt ett håll och sytt fast med en stickning från rätsidan. Än har jag inte tröttnat på kantband, nu blev det bruna. Och så min egen etikett.

När vi skulle ses blev det bråttom och jag hade glömt att fota hättan. Självklart kunde jag inte hitta min kamera just då, så det här är en dålig mobilbild.

Hätta i manchester

En stressig förmiddag på Sundbybergs Textilcentrum resulterade i en del tyginköp och några stuvfynd. Botilda gav mej resterna av en bit grön manchester, efter att ha sytt de här fina byxorna. De räckte lagom till att sy en till hätta till lillaM.

Jag använde samma engenhändigt gjorda mönster som till hättan med dockor, men den här gången valde jag att fodra med bommulstyg. Jag använde en gammal gardin från Stadsmissionen. Nu har jag också fått mina etiketter med "familjenM", som jag sydde i en av sömmarna. Som vanligt kantade jag med snedremsa.

Manchester är mitt nya favorittyg! Lagom förlåtande stretchigt. Synt att tyget är slut...

Blus med pandor

Nu är det dags för ett nytt tyg! Jag gör en variant av tunika med babushkor. Mönsteret ändrar jag genom att förlänga ärmarna och korta fram och bakstycke. Istället för en tryckknapp i ärmsömmen gör jag en öppning mitt fram som jag kantar med snedremsa som knyts.

Hätta med dockor

Efter tunikan är jag väldigt sugen på ett nytt projekt, jag vill sy en hätta till lillaM. Tyvärr har jag inget mönster som jag vet passar. Istället gör jag mitt eget mönster av lakansväv, genom att skissa efter en mössa som sitter bra på lillaM, sy och prova. Sprätta och göra om några gånger tills jag blir nöjd.

Sen vågar jag klippa i det riktiga tyget, och det blir en hätta. Jag fodrar med en t-shirt från Stadsmissionen. Jag känner mej ganska nöjd, den blev lite knölig uppepå då trikån drog ihop bommulstyget lite. Men helhetsintrycket är bra, så jag fortsätter att känna mej inspirerad!

Inspirerad att sy

Slumpen för mej och Botilda samman när våra tjejer börjar på samma dagis samtidigt. Hon har sytt jättefina plagg till sin Sprallin och bedyrar att hon visst inte är så duktig som jag tror. Botilda tipsar mej om www.retrodepotfabrics.com Jag undersöker sidan och beställer ett paket, lika bra att beställa ordentligt om jag ändå ska beställa, tänker jag.

Vilka fina tyger! Genast får jag idéer om vad jag kan sy till lillaM. Tidigare har jag sytt på syslöjden och typ kuddar till hemmet. Den här gången tänker jag vara ordentlig, inte bara klippa och hoppas på det bästa. Jag utgår ifrån Sy till småbarnen av Anita Gunnars, Ica Bokförlag. Efter att ha studerat mönsterna verkar det som att man kan göra det mesta med ett framstycke och ett bakstycke.

Jag testar först med lakansväv och modifierar grundmönsterna med lillaMs favoritklänning. Jag provsyr och provar på dottern, gör några ändringar och provar igen. Sen vågar jag klippa! Jag väljer tycket med babushkor. Det resulterar faktiskt i en tunika! Visst, synar man sömmarna så är det ingen femma direkt, men jag känner mej nöjd och peppad över att ha skapat något eget.