Nu är den klar! Jag är så mallig över den här jackan. Först ville jag göra en muminjacka, som Linda, men jag lyckades aldrig komma över något fint tyg. Så istället tog jag vad jag hade hemma; en lejongul sammetsgardin från Stadsmissionen, brunt bomullstyg och ett tyg med svamptryck från Retrodepot. Mönstret är dock det samma som Linda använde, Ottobre nr 6/2007.
Det har varit så roligt att sy den här jackan, inte minst för att inga större missar skett. Modellen är inte så annorlunda mayablusen, bara lite mer tidskrävande, absolut inte svårare. Det svåraste för mej brukar vara att läsa Ottobres instruktioner, det fick jag hjälp med på syjuntan. Det är första gången jag syr foder, och det var rena trolleriet. Det var svårt att tro att det skulle sluta bra. I ärmarna och i luvan finns resår. Fickorna har jag hittat på själv.
Till våren får lillaM en matchande hätta också, som hon verkar tycka om och har använt ett tag innan jackan blev färdig. Vågar jag låta henne ha jackan till dagis? Den ska ju tåla tvätt... men en liten del av mej vill låta den hänga på en galge skyddad från lek, sand och lera.
.jpg)
Inlägg
4 kommentarer:
vad mysig den ser ut, verkligen en varm gul. Schyst med resår i huvan, jag måste komma ihåg det till nästa gång.
Jag förstår hur du känner, men smuts o barn hör liksom ihop... klart den ska till dagis!
Japp. Håller med Rino (glöm om jag sagt nåt annat), kläder ska användas! Du får hänga den på väggen sen, när hon flyttat hemifrån, och då kan den gott se lite använd ut ;-)
Men visst är den fin som ett smycke, jackan. Absolut!
(Jag kanske behöver lite foderhjälp på onsdag förresten.)
Superfin jacka, gult är så härligt , vilket fint tyg du valt som foder.
Åh vilken fin jacka!
Skicka en kommentar